Medeltiden i Gestricalandia (1253) och Tiundaland

Gästrikland (Om landskapsnamnets uppkomst vid älven Geistr, Gestr eller Gästr) Ny

År 1253 inför ärkebiskopen Jarl fattigtiondet i Gästrikland. Kung var då Valdemar
Birgersson under sin far och förmyndare Birger Jarl (1250-1275). År 1280 införs
biskopstiondet (som i Tierps Härad) av ärkebiskop Jakob. Magnus Birgersson
'”Ladulås” hette kungen (1275-1290). År 1436 uppmanades Gästrikarna att
bättre betala sina tionden av rikets råd. Gästrikland blev först år 1570 ett eget
förvaltningsområde efter korta gästspel av Ovansjö, Torsåker och Österfärnebo
mfl. i S Dalarna.

Gästrikaland låg förmodligen under stort inflytande från Tiundaland, (Aspnäs
och Husbyborg eller Tolfta) under 1200 och 1300-talen.

Tiundaland styrdes i sin tur från Stockholm. År 1336 meddelar kung Magnus
Eriksson  att han pga. kronans stora skulder var tvungen att pantsätta stora
områden i riket, däribland Gästrikland.

Häradshövdingarna Olof Nilsson i Bro, Nora socken från 1370 och Johan Röde
från 1379 styrde Gästrikland från dagen Uppland. Vid den tiden var Albrekt av
Mecklenburg kung i Sverige (1363- 1389). År 1391 var Lars i Koversta från,
Österfärnebo domhavande. Gävle fick sitt första landsting år 1432.

Hedesunda socken
Diende Haesundum 1302, De Haesunde 1314, Haesundae 1346, Hasund 1349,
Haesunda 1379, Hasund 1669.

Ting  hölls i Hedesunda bl a 1379 och 1401 (Svarta) med lagmansting 1445.

År 1302 gjorde ärkebiskop Nils Allesson en resa via Östervåla, Hedesunda, Valbo,
Hamrånge och därefter via Ödmården till Hälsingland. Hem åkte han via Tierp.

Tre Runstenar har funnits. En är borta och två skadade. Den ena står i Hade.

Österfärnebo socken
De Fernabo 1314, Diende Fernabo 1318, Faernabo 1362 och 1379. Ting hölls i
Färnbo 1391 och 1403 samt lagmansting Ön 1508.

År 1318 åker ärkebiskopen Olof Björnsson på resa via Nora - Hedesunda -
Österfärnebo -Torsåker - Ovansjö - Segerstad (Hälsingland) och därefter
till Jämtland.

Tre runstenar, delvis skadade finns varav två i kyrkan och en i Kungsgården.

Tiundaland
I norra Tiundaland fanns Wåla Härad med socknarna Nora (Tärnsjö), Harbo,
delar av Huddunge samt Östervåla. 

Våla Härad hade i början på 1300-talet ett närmare samarbete med Vendels
Härad och senare även med Tierps Härad. Wåla Härad var i mitten på 1500 -
talet indelad i nio sk. hamnor: Åbygge, Bodakarla, Fågelsta, Gräsbo, Bjurvalla, 
Harbo, Halsinge (vissa år), Åbygge och Norbygge.

Tierps Härad i Tiundaland bestod av Tierps och Tolfta socknar samt delar av
Vadkar åtting i Västlands sn och i slutet på 1200-talet; Gästrikland ? Till och
med år 1492, osäkert, ingick Aspnäs med några byar i Tierps Härad,
därefter Wåla. 

Från 1699 ingår Söderfors som kyrkosocken och 1801 som jordebokssocken,
då några byar från Tierp ”följde med” till Söderfors. I mitten på 1500-talet
var Tierps Härad indelad i åtta områden sk. åttingar: Kilbo, Svanbo, Fröbygge,
Eskesta, Ullfors, och Gryttjom i Tierps sn samt Sjukar och Vadkar (Tolfta sn).

Här beskriver vi endast Östervåla och Nora socknar i Wåla Härad samt Tierps
och Söderfors socknar i Tierps Härad som alla finns inom en halvtimmes bilresa
från Dalälven.

Aspnäs Säteri vid sjön Tämnaren hade inflytande över Norra Uppland och mindre
känt, Gästrikland, genom Mats Kettilmundsson fram till 1326, Gisle Elinesson till
1357, Magnus Gislesson under 1300-talets senare del mfl. Magnus ägde förutom
Aspnäs ett antal gårdar i Tierp och Vendel. (Bl a Ullfors, Yvre, Ålfors och Älby).
Aspnäs tillhörde då Tierps Härad. Under Gisles tid var Magnus Eriksson kung i
Sverige. Om delar av Gästrikland tillhört Tiundaland före 1250-talet vet man inte.

Magnus Gislesson hade utsett Häradshövdingarna av Gästrikland, Olof Nilsson
och Johan Röde i Bro, Nora socken i sitt ställe. Bro ligger efter riksväg 67, 2-3
km norr om Kerstinbo. Intill Bro vid Sälja kunde man från åsens slut ta sig vidare
till Hedesunda i Gästrikland på 0,5 tim med båt på Dalälven från Hovgårds udde.

År 1312 tog hertigarna Erik och Valdemar upp en extra skatt (markgäld) i norra
Uppland. Från Wåla Härad (prouincia Valir) tog man in en hel del skatt. Bönderna
i Tierps Härad, inklusive Gästrikland betalade sannolikt skatt åt några stormän
som kungarna hade sålt ut beskattningsrätten åt, för fortsatt krigföring i öster.

Genom att Wålaborna betalade 1312 års markgäld har byarna ett utmärkt ort-
namnsarkiv 700 år senare. Intet ont som inte har något gott med sig !
Från 1330-talet pantsätts dock både Wåla och Tierp. År 1344 kallades Våla
Härad för Valbohundaere! ,1346 för Valum, 1446 för Vuala och 1448 Wala.
Wåla Härad bestod under 1500-talet av nio hamnor med tio byar i varje hamna.

Nora socken (Tärnsjö)
På 1300-talet kallades Nora socken för Norum (1312) och diende Norir år 1318.

I Norbygge hamna finns den äldsta dokumenterade byn inom de sex orter som
vi beskriver i www.dalalven.com. Det är byn Ljusbäck, Liusabec år 1185, i Nora
socken Våla Härad. Ljusbäck finns vid inloppet från Dalälven väster om Tärnsjö.
Det var den katolske påven Lucius den 3:e som detta år tar byn i beskydd för
Uppsala ärkebiskopsstol. Vad var orsaken till detta ? Vanligen ett testamente.

Tvister om gränsen mellan Tiundaland och Gestrikaland vid Dalälven i Färnebo-
fjärdens södra del pågick mellan åren 1314 till 1509. Det var markägarna i Nora
och Österfärnebo som tvistade om fisket och ängsslåttern. Tvisten löstes med
en kompromiss när Riksföreståndaren år 1509 fastställer lagmansdomen (Uppland)
från år 1508.
År 1669 benämndes även socknarna i Gästrikland utom de som låg i Roden, för
hamnor. Hedesunda kallades Hasunda av en lantmätare i Västmanland på en
karta över Ängsön vid Dalagränsen.

Runsten finns vid Lilla Runhällen, Råsbo.

Östervåla socken
Östervåla socken kallades Wala sokn på 1290-talet och apud Valir år 1296.

År 1312 togs en omfattande markgäld ut av Östervålaborna. År 1492 flyttades
troligen Aspnäs och byarna Gundbo, Hindersbo, Holvarbo och Öndbo över från
Tierp till Östervåla.

År 1302 gör ärkebiskop Nils Allesson en visit i Östervåla innan han fortsätter
norrut till Hedesunda - Valbo mm. Gick hans färdväg via Ghimka - Horsascogh
och vidare mot Hade och Ön till kyrkan i Hedesunda ?

Ting har hållits 1454 Mångsbo, 1492 Ginka och 1504 i Bjurvalla, Östervåla
socken. Runstenar finns i kyrkan, Svingbolsta och Åby. Förutom kyrkan i
Östervåla Centrum finns ett gårdskapell I Aspnäs. Kapellet kan vara byggt när
Gisle Elinesson huserade på Aspnäs.

Tierps socken, (Tyerp 1291)
Fornfynd från stenåldern har gjorts i Munga, Torslunda, Eskesta, Svedja  och
Svanby. Dessutom har ett antal bronsåldersfynd gjorts vid Torslunda. Torslunda
ligger vid E4:ans södra infart till Tierp, f.d. Köpingen. Under 1990-talet har sten-
åldersfynd gjorts i Mehedebytrakten. Se mer på sidan Urgamla anor. Inför nya
E4 förbi Tierp kommer sannolikt fler intressanta fornfynd att göras i Tierpstrakten.
Runstenar finns vid kyrkan och i Yttrö. Läs om E4-grävningarna i Uppland här.

Gästrikland och Tierp (Tyerp) tycks ha tillhört samma provins år 1280 styrd från
Aspnäs eller Husaby i Tierp? Tierp intill åsen och Tämnarån vid Torslunda-Frebro-
Husby bör tidigt ha varit en mycket viktig kultort. Byarna Munga, Halls, Eskesta,
Yttrö, Ullfors och Ålfors har varit med under lång tid. Fler av ortsnamnen i Tierps-
trakten syftar på gudarna Oden, Tor och Frej.
Räfsteting hölls år 1409. Lagmansting hölls i Svanby 1491 och Vallby 1496.

Söderfors socken
Tierpsborna upplåter år 1356 åt Torbjörn i Ön och arvingarna till Johannes i
Oppåker, Hedesunda socken, ett vatten som rinner ut vid Sydderfors kvarn
(Kvarnholmen). På 1600-talet ordnar brukspatroner i Söderfors en krökning på
gränsen mellan Gästrikland och Uppland på Hedesundaböndernas bekostnad så
att hela Görsön och Kvarnön hamnade inom brukets ägor.

Äldre byar; tidigare inom Tierps socken: Brusbo 1409, Untra 1456 (Vntra)

Se mer om Söderfors Bruk på vår länksida om Vallonbruken.

Digerdöd och Danskt herravälde i Norden 130 år 
Mellan åren 1349 och 1350 härjade Digerdöden i hela Europa. Uppland var ett
av de landskap som var hårdast drabbat.
Från 1/3-del till hälften av innevånarna kan ha dött i Nedre Dalälven. Därigenom
blev många av traktens gårdar obebodda under lång tid framöver. (Ödehemman).
Liknande epidemier av olika slag förekom även efter digerdöden.

Hela perioden 1389-1523, då Gustav Wasa med hjälp av tyskar från Lübeck,
besegrade Kristian II, befann sig Sverige i Union med Norge och Danmark.
Danmark tillsatte kungarna. En kraftfull Dansk Drottning var Margareta som år
1389 besegrade Albrekt av Mecklenburg i Falköping. Erik av Pommern hyllades
år 1397 som kung av Sverige /Finland, Norge och Danmark mm i Kalmar.
Erik var systerson till Margareta.

Vi på www.dalalven.com tar gärna emot idéer från intresserade läsare.

Källor och inspiration

Riksantikvarieämbetet : Det medeltida Sverige; Gästrikland,

Sigurd Rahmqvist www.raa.se Tiundaland 4, Rune Jansson mfl.

Statens Historiska museum; Katalog över digitalt registrerade fornfynd.

Länk till Historiska museet: http://www.historiska.se/collections

Sv Kyrkan Uppsala Stift: Ärkestiftets uppkomst och indelning, G. Smedberg

Herman Lindqvist: Historien om Sverige, Norstedts, (Inspirerande bok)

Wilhelm Tham: Beskrifning öfver Westerås län 1849 och Uppsala län 1850

Hem    Nästa Sida