Forntiden
Marknadsföring !
I Hedesunda
förvaras en stor mängd stenåldersföremål
som inte lämnats in till Läns-
museet i Gävle.
Orsaken till detta kan vara att museet uppfattas som ett
museum
som är mer intresserat av glas och porslinsföremål
från 17-1900-talen än av sten-
åldersfynd och
bronsföremål. Gästriklands enda fornborg
finns på Kittilberget i
byn Hallsbo, Hedesunda, bör
få mer uppmärksamhet. Borgen är väl värd
ett besök
för att man ska förstå vilket
hårt arbete man hade för att skydda sina familjer
mot
fientliga inkräktare i orostider.
I
Hedesunda har man hittat en Bysans-påverkad bildsten.
En bildsten är en runsten
med symboliska bilder utan
runor. Sådana bildstenar finns det endast få exempel
på
och då söder om Mälaren. Stenen
bedöms vara från 970-talet. Man vet att sådana
stenar restes efter stormän som stod närmast kungen.
Denna unika sten (ngt defekt)
ligger alltså nerpackad och
är tydligen oviktig för Länsmuseet i Gävle,
dit den fördes
1976 från Kyrkan.
Läs
mer om stenen här från ett intresserat museum i Skåne
Gästrikland / Kartan
Fornborgen,
Bildstenen, Stomansrhögen på Ön, Hade-fynden,
Guldskatterna från
Bysans, och andra viktiga fynd som
gjorts i Hedesundas byar räcker gott och väl
för
ett helt nytt museum som borde finnas i Hedesunda.
Bynnamnet
Ullanda nära fornborgen kan, liksom Ulleråker, Ullevi
och Ultuna, komma
från bronsåldersguden Ull.
(betyder: härlighet,- glans). Ett liknande namn finns i
Norge
(gammalnorsk: Ullarland). Andra gamla namn som kan tyda
på forntida aktiviteter är
Torsbo som kan ha med
guden Tor att göra. Den ligger på Östveda-åsens
östra del.
Hade, (Hadhe 1424 och Hädhabergs
gruva 1549), som har fynd från Folkvandrings-
tiden
300-400 efter Kristus. Kan Ha- eller Hade vara upphov till
Haesundum, år 1302.
Sundet vid Haedhe eller Haedesundet ?
En helt ovetenskaplig hypotes. Hedesunda
har tidigare kallats
Hasund i tre oberoende källor från 1300 respektive
1600-talet.
I Norge finns orts- och områdesnamnen
Hasund och Hadeland än i dag. Blev Hade
namngivet efter
en hövding Hod, (Genetivform Hadar) ?
Fröjesbo,
Friggesbo, Fryggesbo, (norska Fröj = guden frey eller frej)
finns nära
det hällrika inloppet till byn Dalkarlsbo
via Sunfara ane (1424), nu Somfarån.
(Dialektalt:
Söömfäråån). Kungabrev Karl lX från
1607 finns för Fröjesbo liksom
för Dalkarlsbo.
Frågan är
vad Länsmuseet satsar framöver för att uppmärksamma
fornborgen
och de rika fynden i Österfärnebo och
Hedesundatrakten? En ganska stor mängd
järnsvärd
har hittats i Hedesundas centrala och östra byar med
anknytning till
Dalälven. Här har det stått
hårda strider. Bronsföremål i större mängd
har hittats
i gravar i Berg inv 13887, Hade, Östveda, Byn
(även guld), och Ön. Rångsta inv
14045; guld
från Bysans. De flesta bronsfynden har tidsbestämts
till Järnåldern.
fram till dess slut vid
Vikingatiden.
Ring
med stämplar av halvmånar från
guldskatten i
Hedesunda. Österled ?
Nedre Dalälven
efter folkvandringarna
Uppland bestod under de första
århundradena av 1000-talet av ett antal mindre
land där
den inledande stavelsen beskriver hur många hundare eller
härader
respektive land bestod av. Landen var;
Attundaland, Tiundaland, Fjerdrundaland,
(Fjärdhundra),
Roden, och ibland Gästrikland (år 1253.) Gästrikland
exklusive
Roden har ibland ingått direkt i Tiundaland.
Frågan är. Var detta var samma
geografiska område
som dagens Gästrikland.
Attundaland bestod av åtta härader norr om Stockholm fram till Uppsala.
I Tiundaland
ingick Habo, Ullarakir, Waxaldh, Belling, Norundh, Wendil, med
Tierp,
Tolfta och Tegelsmora samt Wåla härad (U-län)
tre socknar, Rodin, Oland, Resbo
(Rasbo), Naerdinghia och
ibland Gästrikland.
Roden bestod av kustsocknar från Norrtälje till Hambrungi (Hamrånge).
Valbo
(Diende Valabo 1302) var delat med en gräns öster om
kyrkan. Den västra
delen tillhörde Tiundaland eller
ibland Gästrikand. Den östra tillhörde, inkl
annexet
Hille och byar såsom Södherby, Jaerffstadhum
och Haemlingaby, det omfattande
kustförsvarsområdet
Roden.
På den östra sidan i Valbo socken slog
sig så småningom några fiskare ner vid
ån
ungefär vid Strömvallen / Boulognerskogen i
Gaeffla (Gävle). Fiskarna bredde ut
sina fiskeverkar mer i
Gavleån än de hade i tillståndet från år
1442 ansåg Valbo-
borna. Vägleden i kungsådran
blev smalare än de 12 alnar som Gaefflafiskarna
måste
hålla öppet för båttrafik (och fisk).
Ärendet gick till domstol. Gaeffla tror
man kommer från
åbrinkarnas höga gavlar, vilket är troligt. Ordet
skulle även
kunna beskriva vad valboborna eller tyskarna
gjorde där i ån, nämligen Gafflade
upp fisk med
ljuster etc. Det är emellertid ett helt ovetenskapligt
antagande.
Hälsingland bestod av nuvarande
Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Åland,
och
Sydvästra Finland. Hälsingland har även haft
kontakter med Trondheim i
Norge via de då norska
landskapen Härjedalen och Jämtland. Kungarna av
Hälsingland satt förmodligen i Hög
intill Forsa väster om Hudiksvall. Sina lagar
hade
kungarna inristade med runor i en än i dag bevarad järnring
kallad Hälsinge-
ringen.
De kyrkliga
sockengränserna sammanföll oftast med statens gränser.
Söderfors och Elfkarleby hörde tidigare under Tierp
(Tiunda) resp. Wessland
(i Roden). Hille (Roden) var ett annex
till Valbo liksom Årsunda till Ovansjö.